Höst

Kom hem på söndagen från min andra lyckade Sverige resa den här sommaren och nu sitter jag hemma och hör hur regnet störtar ner utanför och inser sakta men säkert att sommaren faktiskt är slut och det är dags att dra på sig ylletröjan igen.
Känns lite sorgligt, saknar en massa människor och även om det inte är lång väg över Östersjön så känns det som om jag skulle behöva dem här, just nu, med detsamma, eftersom jag inte hunnit umgås med mina kompisar här hemma, så dom vet inte alls vad jag sysslat med den här sommaren och vad människor har sagt, jaa helt enkelt vardagliga händelser, det gör att det blir svårare att prata om sommaren (misstolka mig inte nu, är glad över dom vänner jag har här hemma också!!!) Men slut gnällt om det, nu är hösten här och det kommer nya händelser att prata om.
Har noll motivation att gå tillbaka till skolan, vill inte studera det jag studerar och har bytt ut alla kurser jag kan mot sånt jag kan få tillgodo om jag byter skola, känns lite smått onödigt att slänga bort ett helt år på nått man inte vill göra så hoppas på att året går snabbt... Kan inte sluta kolla på jobb men måste väl bara inse så småningom att det är skolan som gäller också i höst.
Gud vad jag gnäller! Nu tillbaka till packandet och snart flytt tillbaka till Åbo och sen lovar jag att det börjar komma lite gladare inlägg!
Puss hej!

Har inte tagit så många bilder den här sommaren, men här är en som bevis på hur extremt stressigt vi har haft (:

Only the best die young < 3

Många fäller tårar idag för att du har lämnat denna jord och många ljus lyser upp kvällen på platsen du tog ditt sista andetag! Du var den som alltid livade upp stämningen och fick folk att skratta och festen blev en fest först när du hade anlänt. Enda sedan 2003 då jag träffade dig för första gången i Syndalen har du fått mig att skratta och bli på bättre humör varje gång jag pratat med dig, att vara sur på dig gick helt enkelt inte. Du hade förmågan att göra en vanlig dag till något speciellt och du levde livet och tog dagen som den kom.
Även om vi har haft våra ups and downs har du alltid haft en plats i mitt hjärta och den platsen är din så länge mitt hjärta slår. Du är en person man aldrig kommer att glömma och jag tackar dig för alla minnen du har gett mig och alla andra. Jag sörjer för dem som kommer sakna dig men också för dem som aldrig fick chansen att träffa en så härlig person.
Jag vet att du kommer att fortsätta göra festen till en fest och sprida glädje också där du befinner dig nu, vila i frid Kristoffer Hindersson och jag hoppas vi ännu syns någon dag <3

Funderingar

Börjar känna att denna sommar har tagit alla mina krafter, både psykiskt och fysiskt, kan bero på att jag ligger med feber i hytten på väg hem efter ännu en jobbvecka.. Det stör mig också att jag inte har en aning om vad jag vill göra i höst, har ingen lust att studera och är totalt överkörd efter allt jobbande men kan inte lämna allt och bara dra eftersom det inte finns pengar till det, så vad skall man göra?
Trots att jag nu gnäller så har den här sommaren haft en massa underbara stunder! Har träffat människor som nu står mig väldigt nära, människor jag kanske aldrig skulle ha mött om jag inte klivit ombord på vad som nu känns som mitt andra hem, käre Rosella. Tack till er för att ni har gjort min sommar oförglömlig och förlåt till alla iland som jag helt enkelt inte haft tid att träffa, saknar er helt sjukt och längtar till hösten då jag har chans att se alla ordentligt igen!
Puss hej nu skall jag sova bort febern och vakna i Finland och hoppas på att min skalle fungerar som vanligt igen.